Roffe och jag har ett band i ett garage  A / E7

Gitarr och trummor  A

men ännu ingen bas  A / E7

Ett helt kvarter hatar oss och vår rasande musik  F#M / D / A / D

Men när pappa Rock är ett med oss  F#M / D

ger vi fan i publik!  A / D

Vi har gjort en egen låt, som är motstridig och tvär  Em / C / G / D

Vi förstår den inte ens själva  Em / C

men det går ungefär så här:  G / Am / A

"Vi fortsätter spela rock'n'roll  A / D

men vi håller på att dö!  A / D

Vi fortsätter spela rock'n'roll  A / D

men vi håller på att dö!"  A / D /

Ibland när vi slutar spela i vårt garage

blir det alldeles tyst

det hörs dova ljud från stan...

Det susar i rören och i min wah-wah-pedal

Roffe säger: "play it cool..."

och fingrar på sin cymbal

Då kan vi plötsligt få för oss

att vårt garage är en slags borg!

Då måste vi spela vår låt igen

för att dränka vår konstiga sorg...

"Vi fortsätter spela rock'n'roll

men vi håller på att dö!

Vi fortsätter spela rock'n'roll

men vi håller på att dö!"

Nu har vi börjat sova över i vårt garage

Och vi ser inte nån skillnad på natt eller dag

Dom har blivit mycket högre nu

alla dova ljud från stan...

Vi kan höra tydligt

hur tänder krossas mot en trottoar...!

Det kommer stenar genom väggen!!

och ormar under vår dörr

Förstärkaren skenar på maxvolym!

och inget är som förr

som förr...

"Vi fortsätter spela rock'n'roll  A / D

men vi håller på att dö!  A / D

Vi fortsätter spela rock'n'roll  A / D

men vi håller på att dö!  A / D

Vi fortsätter spela rock'n'roll  H / E

men vi håller på att dö!  H / E

Vi fortsätter spela rock'n'roll  A / D

men vi håller på att dö!"  A / D

Solo: A / D / A / D / A / D / A / D / H / E / H / E/ A / D / A  / A

Coda: D / A / H / F#m / D / A / G / D

Sent en lördag kväll

Vi satt en kväll och pratade  Am / F / E7

Greven, Plast och jag  Dm / E7 / Am

Vi grundade med groggen  Am / F / E7

och hade det ganska bra  Dm / E7 / Am

Vi hade blivit gamla  C / G

nästan hundra år...  Dm / E7 / Am

Vi satt som vi alltid hade gjort  C / G

och följde gamla spår...  Dm / E7 / Am

Vi talade om Sverige, som är landet där vi bor

där alla har det bra och ingen blir för stor...

Men varje fredag kväll tjuter varulven i stan!

Och han springer längs trottoaren

och vädrar ut sitt hat...

Greven lutar sig tillbaks och tänder en cigarett

Han försöker få något sagt

men det är inte så lätt...

för han ser så onda bilder i en öken utan slut

där ingen är tillsammans och hjälps åt att hitta ut

"Dom kloka låser dörren..." säger Greven för sig själv

"Dom kloka låser dörren och barnen skriker på hjälp...

och varje sjuttiofemma, som en mänska dricker ur

är en dröm om en bättre värld

som han sedan pissar ut!"

Nu blir Greven lätt extatisk, han står i sin fåtölj!

Han spiller grogg åt alla håll men är ändå inte nöjd:

"Det är ju vad vi alla vill, som super tills vi dör!

Bygga nåt tillsammans som ingen jävel förstör!"   Sen säckar Greven helt ihop, nu är han alltför full

Han somnar som ett litet barn mitt i sin fåtölj

Men vi andra sitter vakna och tänker på hanns dröm

Den svävar som en stjärna mitt i vårt vardagsrum

Den svävar som en stjärna mitt i vårt vardagsrum...

Rövarkungens ö

Rövarkungen sa till mig vid sängen sent en natt:  E / G#m / C#m / A / E / G#m / C#m

"Du ligger ju där ensam! Sök din egen skatt"  C#m / G#m / C#m / G#m / H

"Men jag är ju så liten och världen är så stor!"  A / E / C#m / H / A

Då sa Rövarkungen:  E / G#m / C#m / A

"Den är större än du tror..."  C#m / H / A

"Vad menar du med det?" sa jag under min tunga filt

"Kan jag resa mig ur sängen och göra vad jag vill?"

Då drog rövarkungen sitt långa skarpa svärd

"Stig upp din lilla myra! och visa vad du är värd!"

Och svärdet sken och blixtrade av silver och av guld

Rövarkungen skrattade: "Dig skall jag slå omkull!

Du dumma lilla slav, du snusar på din bädd

Du är så snäll och blåögd och skräckslagen och rädd"

"Nu ska jag lära dig någonting som du har nytta av

Följ med mig på en resa på Rövarkungens hav!

Där styr jag alla vindar och krossar alla skepp

som vågar styra motsols eller prövar några knep!"

"Men snälle Rövarkung" sa jag och tänkte på min mor

"Jag kan väl inte resa utan några skor...?"

Då högg han sönder sängen i ett enda väldigt slag!

"Min resa, den är skoningslös! Utan milda drag..."

Ur spillrorna av sängen smög jag skamset fram

Här gavs ju inte någon pardon och ingen tryggad hamn

Rövarkungen vrålade och skrattade och skrek:

"Nu seglar vi på vågor av styrka och av svek!"

Och hemska var de scener, som jag sen fick se

Vår båt gled genom blod och eld och över väl och ve

Och mina ögon var försvarslösa, så ljusa och så blå

Rövarkungen hånlog: "Se och smaka på...!"

Vi hade kommit till en ö

så svart och så klädd av sot

Där hade aldrig något träd någonsin slagit rot

Jag såg en skara människor, så bleka och så grå

Rövarkungen hånlog: "Här kommer mina får...!"

Och alla hade flaggor av murken terylene

Dom hurrade och viftade, men bara månen sken

Jag var nog lite rädd på Rövarkungens strand

Han viskade ur mungipan: "Jag har dom i min hand..."

Och sedan fick jag se Rövarkungens ö

där ingen kunde leva och alla ville dö

"Och fåglarna...?" sa jag tyst

han började att le

"Där Rövarkungen lever kan ingen flyga mer!"

Där hade man ett slags fabrik, som ville allas väl

Man tillverkade penningar ur människornas själ

Den slet man ut ur kroppen med med hyrda bödlars hjälp

Rövarkungen gäspade: "Dö, eller sälj..."

Och där satt alla gamla på ett ensligt litet skär

eller sattes ut i havet på sin allra sista färd

Och där såg man många unga på hopplöshetens strand

Dom samlade på snäckor, som föll ur deras hand

Och över hela ön blixtrade hans svärd

Skräcken, den var delad, ingen mera värd

Jag sa till Rövarkungen: "Här är så mörkt och kallt..."

Han stampade i marken: "Min eld är mer än allt!"

Han sa: "Jag samlar guld! och inget ont i det

Min vilja är mitt svärd! och det kan alla se...

Jag ger arbete åt alla och om jag skulle dö

då börjar havet svalla och ön går upp i rök!"

Han dansade och skrattade och lekte med sitt svärd

"Nu hugger jag dig mitt itu! du dumma snälla värld!

Vad ska ni göra utan mig och styrkan i min arm!?

Utan mig så vore ni en potta full av sand..."

Då smög jag bort från stranden i månens silversken

Jag smög från Rövarkungen och vinden tjöt och ven  Jag hittade en båt och lade ut från land

sakta drev jag ut från Rövarkungens strand

Jag kände mig så frusen, så liten och så rädd

Jag längtade till ljuset, till värmen i min bädd

på havets svarta yta, under månens sken

fanns ingen annan människa så långt jag kunde se

Jag var den sista människan på detta tomma hav

där rövarvinden ven över många sjömäns grav

Men när jag var som ensammast och allt var död och gråt

hördes plasket av en åra...!

såg jag skymten av en annan båt...!

Söndag kväll

Lena, häll i mera vin  D / G

i natt älskar vi varann och allt är bra  Em / C / D

Men Lena, vad gör vi med vårt liv  D / G

Snart så är det dag och vi blir en maskin  D / C / G

Snart så är det dag och vi blir en maskin  D / C / G

Snart skall solen stämpla in vår nya dag

Måndag och jobb

så vi får pengar kvar

Men Lena, krama mig hårt

Fabriken är så långt ifrån och kvällen är vår

Fabriken är så långt ifrån och kvällen är vår

Lena, kom dröm i min famn  Em / Hm / D

Dröm om nya tider  Em

när alla jobbar för varann  Hm / D

Lena, låts oss glömma vår skräck  D / G

och ligga tätt tillsammans  D

när lampan är släckt  C / G

och ligga tätt tillsammans  D

när lampan är släckt  C / G

Lena, häll i mera vin  D / G

i natt älskar vi varann och allt är bra  Em / C / D

Men Lena, vad gör vi med vårt liv  D / G

Snart så är det dag och vi blir en maskin  D / C / G

Snart så är det dag och vi blir en maskin  D / C / G

Våld på öppen gata

Dom sa att jag slog  D / A

att jag slog och slog och slog  E

Dom sa att jag sparkat mot huvudet  A

på nån som dog  A

Jag minns ingenting  D

men jag tror det var lördag kväll  D / A

Jag mindes ingenting  E

när jag vaknade upp i en cell  D / A

Igår var det fredag, då var det som vanligt fest  A / D

Sen var det lördag på krog och jag söp som en häst  A / D

Det var en tjej på gång  A

men det gick som det brukar gå  A / F#m / C#m

Hon blev sne och stack  D

när jag blev så full  E

att jag knappast kunde gå...  F#m / E / F#m / E

Och plötsligt bara jag sjönk i ett bottenlöst hål

Det var svart och svindlande ensamt

och luktade stål

Jag hörde kraset av glassom i en dröm

Det var nån som skrek

men vad hände sen på gatan

har jag glömt

Dom sa att jag slog och slog och slog...

Min kompis sa att jag blev som ett fångat djur

som hugger mot allt bakom gallret i sin bur

att jag slogs mot hela världen

för mitt liv

att jag bara sprang ut och hoppade på

nån som gick förbi

Nu sitter jag här och tänker hit och dit

Hur kan det va att man fyller sig så med sprit?

Och livet kan va som en måndag utan slut

Man sitter i fällan

går runt i en hjul

och hittar inte ut...

Men nu har jag satt min sista rova i ån

Och en mördare får väl sota några år...

Så nu kan jag bekänna en dröm om en annan planet

där ingen är kung

och där jag är något värd

i största blygsamhet...

Dom sa att jag slog  D / A

att jag slog och slog och slog  E

Dom sa att jag sparkat mot huvudet  A

på nån som dog  A

Jag minns ingenting  D

men jag tror det var lördag kväll  D / A

Jag mindes ingenting  E

när jag vaknade upp i en cell  D / A

Stranden

Intro och mellan spel: Em / H7 / F / C / Am / H / E / Am / G

Jag såg ett öde fält  Em / F#

Jag såg en öde strand  C / D

Kände luften lukta snö  Hm7 / E

och torr och dammig sand  Am7 / D

Jag såg en horisont  C#m7 / F#

jag såg klippor av granit  Hm7 / E

en himmel blå och tom  Am7 / D

en sol så kall och vit  C / D

Jag visste knappast alls  Em / F#

hur jag kommit dit  C / D

Det var som alltings början  G / Am7

och ett sjöfågelsskri...  Hsus4 / H

Jag såg två änglar i slagsmål

i en lerig grop

Blod på deras vingar

lera och sot

Jag såg två mäniskor i en grotta

stirra mot det blå

tryckta till varandra

darrande och små

insvepta mot kylan

i en röd och solkig filt

Jag såg en skugga sänka sig

mot klippan strax intill...

Jag såg en eld på stranden

Jag kände vedens doft

Jag såg hur träet lyftes

och förvandlades till stoft

Vid elden satt en gammal man

han satt och stekte fisk

jag gick och gick så nära

kändes ingen risk

han lyfte på hatten

hans hår var grått och vitt

vid hans fötter låg tre barn och sov

så tryggt på en filt

Han bjöd mig plats vid elden

utan några ord

Barnen sov och snusade

i bädden på vår jord   Han la ett trä på elden

och flammor steg mot skyn

Och lågornas dans

blev en egendomlig syn

Dom susade och viskade

och fick ett eget liv

Det var som alltings början

och ett sjöfågelsskri...

Jag såg ett blommigt fält

med människor i dans

Jag såg ett stormigt hav

och en riddare med lans

Jag såg lekande barn

trygga på en äng

Jag såg vajande sädesfält

i hällande regn

Och gubben skrev i sanden

med en pinne bränd av sot

Och en fågel i flykten

kan nog tyda hans ord:

"Där det finns jord

skall vi plöja den tillsammans

Där det finns bröd

skall vi äta det tillsammans

Där det finns pengar

skall det vara allas egendom

Där skall jämlikhet råda

Där fryser ingen

och ingen hungrar"